Upmanu Lall är professor vid Columbia University och medlem av Xylem Water Advisory Board. Han är också en ledande expert på hydroklimatologi. Här delar han med sig av sin expertis om översvämningar och sina tankar om framtiden.
Som akademiker, hur tycker du att utbildningssytemet kan förbereda kommande generationer på de utmaningar som väntar inom området vattenförsörjning?
Vi måste skapa spännande utmaningar att lösa snarare än att fortsätta tjata om möjliga faror i en framtid präglad av brist på rent vatten. På grundläggande kurser i teknik ska vi ta upp lämpliga delar av vattentekniken i sin geografiska kontext samt handgripliga och relevanta tillämpningar inom fysik, kemi och matematik.
I olika nyhetsrapporteringar förekommer inte sällan allvarliga översvämningar i olika delar av världen. Stämmer detta intryck, är verkligen översvämningarna allt större och allt vanligare?
Vi tror att regioner på medelhöga och höga latituder får mer översvämningar om klimatet blir varmare, delvis beroende på att varmare luft kan innehålla mer vatten som sedan kan falla som regn. Det är dock inte helt klarlagt om det nu förekommer fler översvämningar, åtminstone inte under det senaste årtiondet. Förra året förekom flera enorma översvämningar som orsakade stora skador, bland annat i Pakistan, Brasilien och Queensland, Australien. Även om flera av dem var större än vad som har förekommit under senare tid var de inte extrema jämfört med vad som framgår av rekonstruktioner från historisk tid. Det är troligt att de berodde på naturliga växlingar i klimatet.
Många forskare använder klimatmodellsimulatorer för att visa att riskerna för översvämningar i norra Europa är många gånger högre idag än vad de var i början av 1900-talet. Men vi har att göra med subtila förändringar i sällan förekommande händelser, så det är svårt att dra riktigt säkra slutsatser.
När det gäller vattenresurser, hur kan konstruktioner och teknik hjälpa till att mildra effekterna av klimatförändringen?
En av prognoserna för klimatförändringen är att tidsramen mellan större regnväder kommer att öka samtidigt som de blir mer intensiva. Det innebär ett ökat behov av lagring av vatten och ett mer effektivt utnyttjande av vattenmängderna.
Samtidigt ökar behovet av att rena dricksvatten och avloppsvatten, eftersom förändringar i klimatet troligen kommer att öka mängden föroreningar från marken som spolas med regnvattnet. I kombination med föroreningar från diffusa källor i vattentäkter kommer detta i hög grad att sänka vattenkvaliteten. Behandling av vatten kräver mycket energi, så vi behöver strategier för kolinsamling och kollagring samt en ökad användning av förnybara energikällor, speciellt solenergi, för vattenbehandling.
Hur bör vattenteknikföretagen agera för att stödja god tillgång på rent vatten?
I städerna bör de samarbeta med myndigheterna för att främja den infrastrukturmodell som bäst utnyttjar centraliserade och decentraliserade system samtidigt som man säkerställer distributionen av nödvändigt dricksvatten till rimliga priser för alla. Den grundläggande infrastrukturen åldras snabbt överallt, så vi behöver finna innovativa lösningar som sänker kostnaderna, höjer tillförlitligheten och förbättrar användningen av energiresurserna. Vi behöver också ett intelligent nät för vatten-avloppsvatten-energi som är hanterbart. Där måste företagen leda forskningen och utvecklingen för att detta ska bli verklighet.
Vilka projekt arbetar du med just nu? Flera olika. För det första vill vi öka den säkra tillgången på vatten genom bättre bedömningar av vattentillgångarna och proaktiv styrning av efterfrågan, speciellt från lantbruket. För det andra arbetar jag i projektet ”Columbia Global Flood Project”, vars hypotes är att strukturerade klimatvariationer leder till ihållande och samtidiga eller klustrade översvämningar och torrperioder i världen. Genom att studera detta globalt hoppas vi kunna förbättra prognoserna avsevärt. Vår tredje huvuduppgift är att studera Himalaya-regionen för att kunna förstå och kvantifiera den potentiella påverkan från klimatförändringarna på regionens hydrologi, ekologi och utveckling av vattenkraften. Vi hoppas att våra forskningsresultat kommer att kunna vägleda den framtida regionala utvecklingen. Sist, men inte minst, fokuserar en stor del av vår pågående forskning på hur man kan hantera klimatrisker genom bättre prognoser.