Sjöstadsverket i Stockholm är en unik forskningsanläggning. Här testas om nya teorier för rening av avloppsvatten fungerar i praktiken.
Text Linas Alsenas Foto Mikael Ullén
SJÖSTADSVERKET är en av få reningsanläggningar som kan skryta med sin vackra utsikt. Anläggningen ligger på en bergsluttning med utsikt över inloppet till Stockholm. Men det är inte bara utsikten som gör den unik – det är också en unik forskningsanläggning. Vattnet renas här men skickas vidare till en näraliggande anläggning för slutbehandling.
På Sjöstadsverket testar man om idéer om nya reningstekniker fungerar i praktiken. De flesta idéer som prövas kommer från Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm och finns beskrivna i olika forskningsrapporter. För de flesta andra reningsanläggningar är det alldeles för dyrt att genomföra tester på pilotnivå.
– Det finns en mängd goda idéer, men om de inte blir prövade i verkligheten så kommer de inte längre, säger Lars Bengtsson, chef för Sjöstadsverket.
Några av de idéer som för närvarande testas är hur man kan ta bort läkemedel från avloppsvattnet genom olika processer och hur man kan få en mer effektiv biogasproduktion genom att använda organiska ämnen som man hittar i det inkommande avloppsvattnet.
En av dem som arbetar på anläggningen är Jingjing Yang. Hon är doktorand vid KTH och arbetar just nu på ett projekt med anammoxprocessen för minskning av kvävehalterna.
– Vi använder en nyligen upptäckt bakterie som skapar genvägar i den normala kvävecykeln, säger hon.
Lars Bengtsson framhåller det unika med anläggningen, att de kan gå från idé till experiment på bara en dag.
– Alla våra experiment når naturligtvis inte de tänkta målen, men vi lär oss alltid något från varje experiment. Idag kan vi kombinera allt vi har lärt oss i en väldigt effektiv process, säger han.
Sjöstadsverket byggdes 2004 som en försöksanläggning för innovativa reningstekniker. Den består av tre olika anläggningar och har tillgång till två olika slags avloppsvatten för provning: vanligt kommunalt avloppsvatten, inklusive dagvatten, och avloppsvattenflöde från Hammarby Sjöstad, en stadsdel i närheten som är byggd utifrån mycket tuffa miljökrav.
KONSTRUKTIONEN av anläggningens första linje är en kombination av biologisk rening och sandfiltration, och fungerar som en referensanläggning för de andra två linjerna. I den andra linjen utförs tester av aerobisk rening med en membranbioreaktor och omvänd osmos, medan den tredje linjen är utrustad för anaerobisk behandling och biologisk kvävesänkning. De olika teknikerna kan användas var för sig eller tillsammans.
Förutom att testa nya idéer vill Sjöstadsverket också sprida ny information.
– Detta är den enda forskningsanläggningen i denna skala som är öppen för allmänheten. Det är mer troligt att man finner liknande anläggningar bakom stängda företagsdörrar, säger Lars Bengtsson.
Anläggningen får stöd från företag som exempelvis Xylem och ser det som en del av sitt uppdrag att publicera sina undersökningsresultat. Ordförande för Sjöstadsverkets forskningskommitté, Ulf Arbeus, som också är Xylem’s Director Product Development.
– Xylem vill vara en del av forskningsvärlden och betraktar detta som förlängning av vårt eget laboratorium. Vi uppmuntrar till öppenhet och partnerskap för vårt gemensamma bästa, säger han.
Till Sjöstadsverket kommer också en strid ström av besökare från hela världen, 2010 hade man över tusen besökare, en tredubbling från året innan. Allt fler kommer för att se hur tekniken fungerar i praktiken.
– Kunderna vill med egna ögon se att tekniken fungerar för att vara säker på att storlekarna och konstruktionerna kommer att fungera i deras egna system, säger Lars Bengtsson.
EFTER ATT HA LÄST åtskilliga forskningsrapporter och tagit emot många besökare har han och hans medarbetare en god uppfattning om vad som just nu är aktuellt inom forskningen kring förbättrad rening av avloppsvattnet.
– Från början gällde frågorna hur rent vattnet kan bli och man var också mycket intresserad av att återvinna biogas. På senare tid har intresset varit stort för återanvändning av vatten och ökad energieffektivitet.