Ny teknik och stora datamängder förändrar vattenverkens sätt att arbeta. Impeller har pratat med Colin Walsby, Vice President för Strategic Solution Development på Xylems Sensus-enhet, för att ta reda på hur bland annat vattenverk anpassar sig och vilka möjligheter som väntar.
Sensus tar fram smarta lösningar till städer och samhällsnyttiga företag för bland annat mätning, fakturering, datalagring och kommunikationsnät. Walsby höll nyligen i en rundabordsdiskussion om digitala vattenverk på American Water Summit.
Vad är American Water Summit och vilka deltar?
American Water Summit är en konferens där man tar upp de senaste ämnena och trenderna inom vattenindustrin. På årets konferens i Miami slogs jag framförallt av bredden bland leverantörerna – som Sensus och Xylem – och de samhällsnyttiga företag, städer och kommuner som fanns representerade. Årets fokus var digitaliseringen av branschen. Det har pratats mycket om detta. Folk i branschen har nu på allvar börjat titta på vad detta innebär för vattenverken och hur de ska förhålla sig till trenden.
Vad innebär digitaliseringen för vattensektorn?
Det intressanta med digitaliseringen av just vattenverk är att det är så nytt för alla. Min uppfattning är att många aktörer befinner sig i ett mycket tidigt stadium av digitaliseringsprocessen. De placerar ut fler och fler sensorer, som mätare till exempel. Kostnaden för kommunikationen minskar och de får mycket mer data tillbaka från dessa sensorer. Att hantera all denna information och få ut något vettigt av den är dock den stora utmaningen.
Ta Sensus till exempel. I Nordamerika har vi fler än 20 miljoner smarta punkter installerade som använder vårt kommunikationsnät FlexNet. En smart punkt är helt enkelt något som kopplas till en mätare och överför data. Förr brukade man ha personal som åkte runt och läste av alla dessa enheter en gång i månaden. Om en anläggning exempelvis hade fem miljoner punkter och samlade in data om dem en gång i månaden blev det totalt 60 miljoner datapunkter på ett år.
Med digitalisering kan vi nu överföra data till vattenverk en gång i timmen. Så 60 miljoner datapunkter om året har blivit 120 miljoner punkter per dygn, 3,6 miljarder per månad och 43 miljarder per år. Många samhällsnyttiga företag försöker komma underfund med hur de ska hantera denna ständigt växande datamängd och hur de kan förbättra och effektivisera sin service till kunder.
Rundabordsdiskussionen på American Water Summit handlade om fakturering och mätning. Vad var det ni diskuterade?
Ämnet var fakturering och mätning men vi talade också mycket om hur digitaliseringen kommer att påverka samhällsnyttiga företag. När de väl börjar använda dataanalys är det många fördelar de kommer att vinna. Ett exempel är ett vattenverk där man efter att ha börjat använda dataanalys i verksamheten insåg att 10 procent av kontona aldrig fakturerades. Det fanns ingen koppling mellan avläsningssystem och faktureringssystem och detta upptäcktes först genom en smart analys av data.
Förbättrad kundservice var också något vi diskuterade nu när samhällsnyttiga företag har tillgång till alla dessa data. Vattenverk i Kalifornien är till exempel intresserade av att få folk att använda mindre vatten. Nu när de får data regelbundet varje timme skulle de kunna ha portaler och appar där kunderna övervakar sin förbrukning och jämför den med andra i sitt område eller en liknande ekonomisk sektor.
Förändrar digitaliseringen vattenverkens sätt att arbeta?
På konferensen såg vi att det var flera deltagare från staden Atlanta från olika avdelningar. De hade insett att det finns flera personer i organisationen som kan ha nytta av alla data som de får och driva ett eget omvärldsbevakningssystem. Alla kan behöva dessa data, oavsett om det mätaravläsning, kapitalförvaltning eller kundservice de ansvarar för.
Jag tror det är ett kulturskifte vi upplever just nu i hela sektorn. Man känner sig allt mer bekväm med tekniken och inser att data gör det möjligt att driva verksamheten på ett nytt sätt. Jag har jobbat inom vattenindustrin i över 20 år och jag vågar påstå att det förmodligen har skett mer i den här branschen de senaste fem åren än vad det gjorde de 15 åren dessförinnan.
Hur hanterar vattenverken alla dessa nya data?
Förr använde ett litet vattenverk sina data för att generera en faktura och sparade informationen ett par år. I dag vill de behålla all information eftersom den kan hjälpa dem att göra nya saker. Om till exempel en kund skulle ringa och klaga på en hög räkning utgör nu sparade data en historik som man kan hänvisa till. Man kan då bemöta kunden genom att säga: ”Jag kan se att något har förändrats i ditt förbrukningsmönster. Har du skaffat en pool? Eller det kanske finns en läcka någonstans?”
Utmaningen för de små aktörerna är att de inte har resurserna som krävs för att hantera alla dessa data. De behöver anlita någon som hjälper dem att validera, analysera och spara deras data. Här kan Sensus och Xylem verkligen hjälpa till och bli ledande. Sensus lagrar och behandlar data från cirka 600 samhällsnyttiga företag och kommuner i Nordamerika. Jag tror att vi kommer att få se mer av detta upplägg allteftersom behovet av data ökar.
Den här typen av datahantering hjälper även företagen att bli mer proaktiva. I dag finns det vattenverk som övervakar läckor. Förr kunde det ta två till tre faktureringscykler innan en kund blev varse om att en rörledning sprungit läck. Nu kan ett vattenverk upptäcka det på en till två dagar. De kan ringa upp en kund i förebyggande syfte och säga: ”Vi vill bara tala om att vi misstänker att det kan finnas en läcka i din fastighet och att den kostar dig X dollar per dygn.”
Den här datahistoriken lägger även grunden för prediktiva analyser. Vi kan till exempel förutse att ett rör kommer att ge med sig inom tre till sex månader. Digitalisering av samhällsnyttiga företag handlar alltså om hur de kan hantera de problem de har i dag och hur de kan planera för framtiden. Och Xylem och Sensus har förutsättningarna att hjälpa dem med detta.
Sensus förvärvades nyligen av Xylem. Hur ser du på samarbetet mellan dessa två verksamheter?
Oavsett om det rör sig om renvatten, avloppsvatten, fakturering eller mätning så har vatten- och avloppsverk börjat fundera över sin verksamhet. De ser sig om efter företag som har lösningar som motsvarar deras ambitioner. Tillsammans är vi ett av de få företag – i synnerhet inom vattensektorn – som har ett brett utbud av lösningar som uppfyller vatten- och avloppsverkens behov i dag och kan hjälpa dem att bli det de vill i framtiden.
Mycket av det vi försöker göra går ut på att få samhällsnyttiga företag att hantera sina tillgångar på ett effektivare sätt. Till exempel kostar det vattenverken både pengar och energi att hålla distributionsnäten trycksatta och fulla hela tiden. Men om de kan ansluta pumpar och annan utrustning till vårt kommunikationsnät kan de kombinera dessa data med mätdata och fatta smartare beslut om vattenförsörjning.